En viktig del av den svenska gastronomin är osten. Den första moderna svenska boken om ost, skriven ur ett konsument- snarare än ur ett producentperspektiv publicerades av Norstedts 1959. Boken hette Om ost och var skriven av Stig Wilton och Ernst Nathorst-Böös. Den fick en rad uppföljare, främst med Stig Wilton som oförtröttlig författare, men ingen av efterföljarna var lika djuplodande. Floran av svenska ostböcker tunnades ut under 1990-talet, men det senaste decenniet har många nya böcker i ämnet publicerats, nämligen bl.a.:
- Svenska ostar & ostmakare av Ia Orre och Ingar Nilsson (Bokförlaget Arena 2015)
- Svensk Ostkultur i recept och formspråk av Martin Ragnar (Carlsson Bokförlag 2013)
- Ost av Anne Nilsson (Grenadine förlag 2010)
- Svenska ostar av Katja Palmdahl och Joakim Larsson (Ica Bokförlag 2010)
- Sivan och hennes ostar av Annica Carlsson Bergdahl (Carlsson Bokförlag 2009)
- Svenska ostar av Maria Öhrn och Henrik Francke (Bokförlaget Parasoll 2007)
Alla dessa böcker fyller var sin nisch där Orres och Nilssons t.ex. lägger fokus på några duktiga gårdsmejerister och fyller på med recept, där Ragnars fokuserar på historiska ystningsrecept samt ostetiketter och där Palmdahl och Larsson presenterar recept med de fyra svenska klassikerna i fokus. Ingen av böckerna är dock på något sätt heltäckande i sin behandling av svensk ost och har inte heller haft ambitionen att vara så. Vad som är heltäckande är så klart också en fråga utan entydigt svar.