{"id":152,"date":"2023-06-02T20:04:42","date_gmt":"2023-06-02T20:04:42","guid":{"rendered":"http:\/\/ostmanifest.se\/?page_id=152"},"modified":"2023-06-02T20:24:05","modified_gmt":"2023-06-02T20:24:05","slug":"ostfamiljerna-och-de-svenska-ostsorternas-insortering","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ostmanifest.se\/?page_id=152","title":{"rendered":"Det svenska ostsortimentet idag"},"content":{"rendered":"\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Allm\u00e4nt<\/h2>\n\n\n\n<p>Det finns m\u00e5nga s\u00e4tt man kan kategorisera ostar efter, t.ex. efter vilken mj\u00f6lkr\u00e5varan \u00e4r, om de \u00e4r framst\u00e4llda av opast\u00f6riserad eller past\u00f6riserad mj\u00f6lk, hur mycket v\u00e4tska den f\u00e4rdiga osten inneh\u00e5ller, vilka bakterier som tillsats f\u00f6r att p\u00e5verka smaken eller hur ostens yta tar sig ut. Vissa ostar tillverkas inte ens av mj\u00f6lk utan av den vassle som fr\u00e5nskiljs fr\u00e5n ostmassan i samband med sj\u00e4lva ystningen. I den h\u00e4r framst\u00e4llningen har ostarna delats in efter den egenskap som kan uppfattas som mest karakt\u00e4rsdanande f\u00f6r osten vid sidan av mj\u00f6lkr\u00e5varan. F\u00f6r varje kategori presenteras n\u00e5gra svenska ostsorter tillh\u00f6rande kategorin. Sen finns en stor m\u00e4ngd andra ostar tillh\u00f6riga samma kategori hos olika lokala mejerier.<\/p>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Lagrad h\u00e5rdost<\/h2>\n\n\n\n<p>H\u00e5rdost framst\u00e4lls genom att man efter att ha format osten pressar den f\u00f6r att f\u00e5 ur mer vassle \u00e4n annars skulle bli fallet. Om pressningen sker med mycket vassle kvar blir osten rundpipig och sker det med ostmassa som f\u00f6rst dr\u00e4nerats v\u00e4l blir den ist\u00e4llet grynpipig \u2013 en unikitet f\u00f6r Sverige. H\u00e5rdost har tillverkats i Sverige sedan 1100-talet. Svensk h\u00e5rdost \u00e4r en pressad ost som internationellt karakt\u00e4riseras som <em>halvh\u00e5rd<\/em> ost d\u00e4r sinnebilden \u00e4r Gouda, men egentligen n\u00e5got h\u00e5rdare \u00e4n s\u00e5 allts\u00e5 kanske ofta trekvartsfet. H\u00e5rdost \u00e4r egentligen en term som syftar p\u00e5 riktigt torra ostar s\u00e5som Parmesan eller Manchego. Traditionellt har vi i Sverige delat in v\u00e5ra h\u00e5rdostar i mesofila och termofila, i s\u00e5dana som framst\u00e4lls med <em>propionsyrabakterier<\/em> eller med <em>arombakterier<\/em>, i <em>grynpipiga<\/em>, <em>rundpipiga<\/em> eller <em>t\u00e4ta<\/em>. Fokus i den svenska ostkulturen har legat p\u00e5 just h\u00e5rdost, helt enkelt f\u00f6r att den osttypen l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r l\u00e5ng lagring vilket varit det behov som funnits i v\u00e5r f\u00f6rr\u00e5dskultur. Ju l\u00e4ngre lagringstid desto starkare smak brukar osten f\u00e5. Men smak \u00e4r personlig och en l\u00e5ng lagringstid leder allts\u00e5 inte n\u00f6dv\u00e4ndigtvis fram till en ost som just du tycker smakar godare. H\u00e5rdostar \u00e4r ofta stora till formatet. Generellt g\u00e4ller att ju st\u00f6rre osten \u00e4r desto l\u00e4ngre beh\u00f6ver den ocks\u00e5 lagras. Ytan hos en h\u00e5rdost kan behandlas p\u00e5 olika vis: antingen f\u00e5 torka in, eller regelbundet tv\u00e4ttas med saltlag s\u00e5 att linensbakterier bidrar till att mogna osten utifr\u00e5n och in eller kan osten oljas in eller ocks\u00e5 vaxas eller plastas. Svensk h\u00e5rdost l\u00e4mpas sig mycket v\u00e4l f\u00f6r att hyvlas med osthyvel \u2013 en uppfinning gjord av den norske snickaren Thor Bj\u00f8rklund \u00e5r 1925. En v\u00e4lgjord lagrad h\u00e5rdost \u00e4r symmetrisk och har en t\u00e4t yta.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Wr\u00e5ngeb\u00e4cksost<\/strong> \u00e4r en rundpipig h\u00e5rdost i storostformat. Den framst\u00e4lls av komj\u00f6lk som termiserats. Den tv\u00e4ttas initialt med saltlag f\u00f6r att f\u00e5 osten att mogna utifr\u00e5n. Denna ost var den allra f\u00f6rsta som fick ett skyddat varum\u00e4rke i Sverige, v\u00e5ren 1889. Wr\u00e5ngeb\u00e4cksost har SUB-skydd.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Hemost<\/strong> \u00e4r en grynpipig h\u00e5rdost med cylindrisk form. Den framst\u00e4lls av komj\u00f6lk som syrats mesofilt. Smaken \u00e4r p\u00e5tagligt syrlig. Den \u00e4r en vidareutveckling av traditionell aptitost ystad p\u00e5 ren surmj\u00f6lk.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Gr\u00e4ddost<\/strong> \u00e4r en grynpipig h\u00e5rdost med cylindrisk form ystad p\u00e5 \u00f6verfet mj\u00f6lk, allts\u00e5 mj\u00f6lk till vilken ocks\u00e5 gr\u00e4dde tillsats. Detta sk\u00e4nker osten en s\u00e4rskild mildhet i gommen men smaken kan samtidigt bli mycket rik och \u00e4nd\u00e5 vackert rundas av av den h\u00f6ga fetthalten. Den framst\u00e4lls av komj\u00f6lk som syrats mesofilt. Osten uppfanns p\u00e5 1890-talet.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Svecia<\/strong> \u00e4r en grynpipig h\u00e5rdost i storostformat utvecklad i Nyk\u00f6ping under 1890-talet. Den framst\u00e4lls av past\u00f6riserad komj\u00f6lk som syrats mesofilt och l\u00f6ps med kalvl\u00f6pe. Osten inte bara t\u00e5l lagring v\u00e4l utan kr\u00e4ver l\u00e5ng lagring f\u00f6r att utveckla aromerna v\u00e4l. Svecia har SGB-skydd.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Koggost<\/strong> \u00e4r en rundpipig ost framst\u00e4lld av mesofilt syrad komj\u00f6lk uppfunnen p\u00e5 Klintehamns mejeri 1980. Den \u00e4r klotrund i formen och p\u00e5tagligt salt och torr.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Kittost<\/h2>\n\n\n\n<p>En ost som regelbundet tv\u00e4ttas med saltlag p\u00e5 ytan kommer snart att f\u00e4rgas r\u00f6dorange genom den tillv\u00e4xt av linensbakterier som d\u00e5 sker p\u00e5 ytan. Linensbakterierna snabbar p\u00e5 ostens smakutveckling och mognar osten fr\u00e5n utsidan och in\u00e5t. Man kan med en kittost d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5 en ganska kraftfull smakstyrka p\u00e5 kort tid. Tv\u00e4ttning av ostar f\u00f6r att etablera en kittyta g\u00f6rs med s\u00e5v\u00e4l ganska mjuka ostar som med h\u00e5rda ostar. Inte s\u00e4llan passar man p\u00e5 att g\u00f6ra kittostar av n\u00e5got magrare ostar.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Buost<\/strong> \u00e4r den gamla sortens ost fr\u00e5n f\u00e4boden. Den framst\u00e4lls traditionellt opast\u00f6riserad. Eftersom sm\u00f6r var den viktigaste produkten fr\u00e5n f\u00e4boden s\u00e5 s\u00e4nkte man ofta fetthalten i mj\u00f6lken genom separering innan det var dags f\u00f6r ystningen. Den pressade osten tv\u00e4ttades sedan f\u00f6r att f\u00e5 en smakrik kittyta.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Ambrosia<\/strong> \u00e4r en lagrad h\u00e5rdost med kittyta. Den framst\u00e4lls av komj\u00f6lk som syrats mesofilt.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>V\u00e5l\u00e5loffen<\/strong> \u00e4r en kittost i fil\u00e9format skapad vid Unders\u00e5kers mejeri \u00e5r 1954. Den framst\u00e4lls i J\u00e4mtland av j\u00e4mtl\u00e4ndsk komj\u00f6lk som syrats mesofilt.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">M\u00f6gelostar<\/h2>\n\n\n\n<p>M\u00f6gelostar \u00e4r oftast kortlagrade ostar. Tv\u00e5 typer av m\u00f6gel brukar ge karakt\u00e4r \u00e5t en ost \u2013 <em>vitm\u00f6gel<\/em> (<em>Penicillium candida<\/em> eller <em>Penicillium camemberti<\/em>) respektive <em>gr\u00f6nm\u00f6gel<\/em> (<em>Penicillium roqueforti<\/em>). Att gr\u00f6nm\u00f6gelost p\u00e5 franska\/engelska heter \u2019bleue\u2019\/\u2019blue cheese\u2019 har p\u00e5 senare \u00e5r p\u00e5verkat svenskan att ocks\u00e5 b\u00f6rja tala om bl\u00e5m\u00f6gel, men det \u00e4r allts\u00e5 samma sak som det vi historiskt kallat gr\u00f6nm\u00f6gel. En vitm\u00f6gelost har m\u00f6glet koncentrerat till ostens yta, men gr\u00f6nm\u00f6glet ist\u00e4llet fr\u00e4mst v\u00e4xer inuti osten som d\u00e4rf\u00f6r pickas f\u00f6r att skapa luftkanaler in i osten f\u00f6r m\u00f6glet att v\u00e4xa sig in igenom. En del m\u00f6gelostar kan ha en kombination av vitm\u00f6gel och gr\u00f6nm\u00f6gel. Det finns faktiskt ytterligare andra m\u00f6gelsorter som anv\u00e4nds i relation till ost, n\u00e4mligen <em>r\u00f6dm\u00f6gel<\/em> (<em>Sporendonema casei<\/em>) samt ett f\u00f6r Gammelost specifikt m\u00f6gel (<em>Mucor mucedo<\/em>). Den internationellt vitt spridda vitm\u00f6gelosten Vit Castello uppfanns under 1940-talet p\u00e5 Edsv\u00e4ra mejeri i V\u00e4sterg\u00f6tland. En v\u00e4lgjord vitm\u00f6gelost har j\u00e4mn m\u00f6gelt\u00e4ckning \u00f6ver hela osten och m\u00f6glet \u00e4r vitt och por\u00f6st. En v\u00e4lgjord gr\u00f6nm\u00f6gelost har tydliga kanaler in i osten d\u00e4r m\u00f6glet v\u00e4xer till sig j\u00e4mnt. Ytan \u00e4r torr eller n\u00e4ra torr.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Vitm\u00f6gel<\/h3>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Vit caprin<\/strong> \u00e4r en pressad ost framst\u00e4lld av mesofilt syrad getmj\u00f6lk. Osten formas till fil\u00e9er och f\u00f6rs\u00e4tts med vitm\u00f6gel f\u00f6r att f\u00e5 en fin och t\u00e4t yta. Vit caprin uppfanns under 1970-talet och \u00e4r en modernisering av den traditionella J\u00e4mtl\u00e4ndsk vit k\u00e4llarlagrad getost.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<p>M\u00e5nga g\u00e5rdsmejerier g\u00f6r ocks\u00e5 Camembert av get- eller komj\u00f6lk i form av platta cylindriska ostar. Fr\u00e5n 1930-talet och fram\u00e5t fanns annars en svensk framst\u00e4llning av vitm\u00f6gelostar med namn som D\u00e9sir\u00e9e, Cr\u00e8me ch\u00e2teau och Cr\u00e8me chantilly.<\/p>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">Gr\u00f6nm\u00f6gel<\/h3>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Stockumlaost<\/strong> uppfanns under 1878 vid Stockumla mejeri utanf\u00f6r V\u00e4ster\u00e5s. Det \u00e4r en h\u00f6g cylinderformad h\u00e5rdost med t\u00e4t textur i vilken man l\u00e5ter gr\u00f6nm\u00f6gel v\u00e4xa fritt. Osten \u00e4r p\u00e5tagligt salt och kr\u00e4mig.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>S\u00f6rmlands \u00e4del<\/strong> \u00e4r en gr\u00f6nm\u00f6gelost uppfunnen p\u00e5 1990-talet och framst\u00e4lld av mesofilt syrad komj\u00f6lk, tillverkad i en l\u00e5g cylinderform. S\u00f6rmlands \u00e4del har SGB-skydd.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Bredsj\u00f6 bl\u00e5<\/strong> \u00e4r en gr\u00f6nm\u00f6gelost framst\u00e4lld av f\u00e5rmj\u00f6lk d\u00e4r m\u00f6glet p\u00e5 atypiskt s\u00e4tt f\u00e5tt v\u00e4xa fr\u00e4mst p\u00e5 ytan och har liksom <strong>Boltj\u00e4rn bl\u00e5<\/strong> \u2013 en annan f\u00e5rmj\u00f6lksbaserad gr\u00f6nm\u00f6gelost \u2013 funnits med sedan 1990-talet.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h3 class=\"wp-block-heading\">\u00d6vriga m\u00f6gelostar<\/h3>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>J\u00e4mtl\u00e4ndsk vit k\u00e4llarlagrad getost<\/strong> \u00e4r den traditionella vita getosten fr\u00e5n J\u00e4mtland, framst\u00e4lld av j\u00e4mtl\u00e4ndsk mj\u00f6lkr\u00e5vara och en SlowFood Presidia-produkt. Liksom Vit caprin har den h\u00e4r osten en avl\u00e5ng fil\u00e9form. Osten lagras i jordk\u00e4llare och f\u00e5r en p\u00e5v\u00e4xt av m\u00e5nga olika sorters m\u00f6gel \u2013 en blommande yta. I b\u00e4sta fall dyker ocks\u00e5 r\u00f6dm\u00f6gel upp p\u00e5 ytan under lagringen. Osten har en p\u00e5taglig beska.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Gammelost<\/strong> framst\u00e4lls av skummj\u00f6lk som f\u00e5r sj\u00e4lvsyra f\u00f6r att sedan formas, pressas och slutligen mogna genom tillsats av ett f\u00f6r osten unikt m\u00f6gel.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">F\u00e4rskostar<\/h2>\n\n\n\n<p>F\u00e4rskost \u00e4r ost som framst\u00e4llts i syfte att f\u00f6rt\u00e4ras i n\u00e4rtid. Ibland anv\u00e4nder man endast syra f\u00f6r koagulationen och ibland tills\u00e4tts en mindre m\u00e4ngd l\u00f6pe ocks\u00e5.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Filmj\u00f6lksost<\/strong> framst\u00e4lls genom att mj\u00f6lk syras och koaguleras av syran och dr\u00e4neras sedan under n\u00e5gra timmar. Massan r\u00f6rs sl\u00e4t och salt och eventuellt n\u00e5gra kryddor tills\u00e4tts.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Salladsost<\/strong> framst\u00e4lls genom att den f\u00e4rska osten l\u00e4ggs i saltlake under n\u00e5gra dygn och sk\u00e4rs sedan i mindre kuber och l\u00e4ggs i burkar med olja och ofta ocks\u00e5 olika \u00f6rter. Namnet antyder att osten l\u00e4mpar sig v\u00e4l f\u00f6r att sk\u00e4nka extra s\u00e4lta och kr\u00e4mighet till en sallad.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Syraost<\/strong> framst\u00e4lls utan l\u00f6pe och formas ofta antingen till rullar eller pyramider. Konsistensen \u00e4r sk\u00f6r men osten \u00e4r \u00e4nd\u00e5 skivbar. Ibland smaks\u00e4tts syraost med kryddor p\u00e5 ytan, doppas i aska eller f\u00f6rses med ett ytligt vitm\u00f6gellager.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Eldost<sup>\u00ae<\/sup><\/strong>: Den svenska traditionen att av f\u00e4rsk ostmassa framst\u00e4lla ostar som l\u00e4mpar sig att steka \u00e4r l\u00e5ng. Eldost \u00e4r ett av Sveriges G\u00e5rdsmejerister registrerat varum\u00e4rke. Ost som s\u00e4ljs under detta varum\u00e4rke \u00e4r gjord av enbart svensk mj\u00f6lk fr\u00e5n antingen ko, get, f\u00e5r eller buffel eller en blandning av dessa. Osten \u00e4r elastisk och t\u00e4t i texturen och osten t\u00e5l att upphettas till h\u00f6ga temperaturer utan att sm\u00e4lta och l\u00e4mpar sig d\u00e4rf\u00f6r utm\u00e4rkt att steka, grilla eller fritera. Smaken \u00e4r len och balanserad av mj\u00f6lk och vassle med en ren distinkt arom. S\u00e4ltan finns d\u00e4r utan att ta \u00f6ver.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Efterr\u00e4ttsostar<\/h2>\n\n\n\n<p>Ost har i Sverige inte enbart anv\u00e4nts som sm\u00f6rg\u00e5sp\u00e5l\u00e4gg eller till en ostbricka eller i sj\u00e4lva den salta matlagningen. Osten \u00e4r ocks\u00e5 i h\u00f6gsta grad n\u00e4rvarande vid fika och till s\u00f6t dessert. Denna del av den svenska ostkulturen \u00e4r m\u00e5h\u00e4nda extra m\u00e5ngskiftande \u00f6ver landet. M\u00e5nga av efterr\u00e4ttsostarna bakas av i ugn och de flesta f\u00f6rt\u00e4rs ofta med sylt i n\u00e5gon form.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>Sm\u00e5l\u00e4ndsk ostkaka<\/strong> \u00e4r en ostkaka framst\u00e4lld av ostmassa, \u00e4gg, mandel, gr\u00e4dde, en gnutta vetemj\u00f6l och lite finmald bittermandel som bakas i ugnen.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>H\u00e4lsingeostkaka<\/strong> \u00e4r en ostkaka framst\u00e4lld p\u00e5 i huvudsak endast ostmassa d\u00e4r en liten m\u00e4ngd \u00e4gg och\/eller vetemj\u00f6l ocks\u00e5 kan vara med. H\u00e4lsingeostkaka framst\u00e4lls i H\u00e4lsingland av h\u00e4lsingl\u00e4ndsk komj\u00f6lk. Den bakas av i ugnen i tv\u00e5 steg. Inf\u00f6r servering sk\u00e4rs ostkakan i skivor och v\u00e4rms i ugn med lite ovispad gr\u00e4dde p\u00e5 f\u00f6r att sedan ofta serveras med syrlig safts\u00e5s till.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Kaffeost<\/strong> \u00e4r en ost som i mindre bitar stoppas i hett kokkaffe s\u00e5 att de f\u00e5r sm\u00e4lta och ta smak av kaffet innan de \u00e5ter fiskas upp med en tesked och f\u00f6rt\u00e4rs i samband med kaffedrickandet. Kaffeost framst\u00e4lls av komj\u00f6lk, getmj\u00f6lk eller renmj\u00f6lk och s\u00e5v\u00e4l r\u00e5vara som framst\u00e4llning sker i Lappland, Norrbotten, V\u00e4sterbotten, J\u00e4mtland eller \u00c5ngermanland. I den fj\u00e4lln\u00e4ra varianten torkas eller r\u00f6ks osten medan den i den nordostliga varianten ist\u00e4llet bakas av.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>\u00c4ggost<\/strong> \u00e4r en ost framst\u00e4lld av filmj\u00f6lk, mj\u00f6lk och stora m\u00e4ngder \u00e4gg som genom varsam v\u00e4rmning till sjudning f\u00f6rm\u00e5s att koagulera och sedan formas i en s\u00e4rskild \u00e4ggostform. \u00c4ggost framst\u00e4lls i Bohusl\u00e4n och f\u00f6rekommer s\u00e5v\u00e4l i saltad form till sill som i s\u00f6tad form p\u00e5 dessertbordet.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Kalvdans<\/strong> g\u00f6rs av r\u00e5mj\u00f6lk, allts\u00e5 den mj\u00f6lk som kon ger under de f\u00f6rsta dygnen och som \u00e4r s\u00e4rskilt proteinrik. R\u00e5mj\u00f6lken blandas med lite socker, kardemumma och kanske kanel och bakas av i vattenbad i ugn.<\/li>\n<\/ul>\n\n\n\n<h2 class=\"wp-block-heading\">Mesprodukter<\/h2>\n\n\n\n<p>Vid ystning skiljs ostmassan fr\u00e5n vasslen. Vasslen kan sedan nyttjas till m\u00e5nga olika saker \u2013 t.ex. som sockerk\u00e4lla vid br\u00f6dbakning eller som r\u00e5vara vid dryckesframst\u00e4llning. En annan m\u00f6jlighet \u00e4r att anv\u00e4nda vasslen f\u00f6r framst\u00e4llning av olika mesprodukter vilket \u00e4r en viktig del av svensk ostkultur. B\u00e5de vassle fr\u00e5n komj\u00f6lk och getmj\u00f6lk anv\u00e4nds, men get dominerar. Mese \u00e4ts sj\u00e4lvklart tillsammans med J\u00e4mtl\u00e4ndsk vit k\u00e4llarlagrad getost eller Vit caprin.<\/p>\n\n\n\n<ul class=\"wp-block-list\">\n<li><strong>V\u00e4llost<\/strong> \u00e4r den ost som erh\u00e5lls n\u00e4r vasslen varsamt kokas upp. H\u00e4rvidlag f\u00e4lls albuminet ur vasslen ut och detta kan samlas upp ibland efter en tillsats av en skv\u00e4tt gr\u00e4dde och sedan s\u00f6tas eller saltas efter tycke och smak.<\/li>\n\n\n\n<li><strong>Mese<\/strong> erh\u00e5lls n\u00e4r man kokar in vasslen helt och h\u00e5llet \u2013 oavsett om V\u00e4llost avskilts eller ej. Mesen kan antingen g\u00f6ras bredbar eller ocks\u00e5 h\u00e5rd och hyvlingsbar med fyrkantig form. Den senare ben\u00e4mns ibland Mesost. Mese gjord av getmj\u00f6lk kallas Getmese.<\/li>\n<\/ul>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Allm\u00e4nt Det finns m\u00e5nga s\u00e4tt man kan kategorisera ostar efter, t.ex. efter vilken mj\u00f6lkr\u00e5varan \u00e4r, om de \u00e4r framst\u00e4llda av opast\u00f6riserad eller past\u00f6riserad mj\u00f6lk, hur mycket v\u00e4tska den f\u00e4rdiga osten inneh\u00e5ller, vilka bakterier som tillsats f\u00f6r att p\u00e5verka smaken eller hur ostens yta tar sig ut. Vissa ostar tillverkas inte ens av mj\u00f6lk utan av &hellip; <a href=\"https:\/\/ostmanifest.se\/?page_id=152\" class=\"more-link\">Continue reading<span class=\"screen-reader-text\"> &#8220;Det svenska ostsortimentet idag&#8221;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-152","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/152","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=152"}],"version-history":[{"count":2,"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/152\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":155,"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/152\/revisions\/155"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=152"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}