{"id":188,"date":"2025-03-28T13:36:27","date_gmt":"2025-03-28T13:36:27","guid":{"rendered":"http:\/\/ostmanifest.se\/?page_id=188"},"modified":"2025-03-28T14:00:05","modified_gmt":"2025-03-28T14:00:05","slug":"osthyveln-fyller-100-ar-2025","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/ostmanifest.se\/?page_id=188","title":{"rendered":"Osthyveln fyller 100 \u00e5r 2025"},"content":{"rendered":"\n

Finns det n\u00e5got svenskare \u00e4n en limpsm\u00f6rg\u00e5s med sm\u00f6r och n\u00e5gra ostskivor p\u00e5? Knappast! <\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

Men hur l\u00e4nge har vi svenskar faktiskt kunnat njuta av denna sinnebild av det svenska? Tja, svaret \u00e4r omkring 75 \u00e5r och det torde \u00f6verraska m\u00e5nga. Den s\u00f6ta limpan i sig \u00e4r ett resultat av f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets kristid d\u00e5 sirap gav mycket energi och kunde tillf\u00f6ras degen. Men ostskivorna kom f\u00f6rst kring 1950 efter att osthyveln hunnit bli vanlig i de svenska hemmen. Sj\u00e4lva osthyveln uppfanns av den norske m\u00f6belsnickaren Thor Bj\u00f8rklund som hade irriterat sig p\u00e5 hur sv\u00e5rt det var att sk\u00e4ra tunna skivor ost om man anv\u00e4nde en kniv. Hans id\u00e9 var ist\u00e4llet att utg\u00e5 fr\u00e5n en vanlig snickerihyvel \u2013 och resten \u00e4r som man brukar s\u00e4ga historia. Uppenbarligen ins\u00e5g Bj\u00f8rklund redan fr\u00e5n starten att id\u00e9n skulle g\u00e5 att kommersialisera f\u00f6r han s\u00f6kte patent p\u00e5 uppfinningen direkt. I Norge beviljades detta patent den 27 februari 1925 och i efterf\u00f6ljd av det s\u00f6kte och fick han ocks\u00e5 patent p\u00e5 uppfinningen i bl.a. Danmark, Finland och Tyskland. Dessa patent l\u00f6pte ut omkring 1950. <\/p>\n\n\n\n

Osthyveln kommersialiseras och kommer till Sverige<\/h2>\n\n\n\n

F\u00f6r att kommersialisera uppfinningen startade han sedan f\u00f6retaget Bj\u00f8rklund & S\u00f8nner som med start 1927 och fram till konkursen 2009 tillverkade osthyvlar i Lillehammer. Giax k\u00f6pte konkursboet och forts\u00e4tter osthyveltillverkningen i Ringebu i Norge. De f\u00f6rsta osthyvlarna i Sverige kan man allts\u00e5 ana d\u00f6k upp omkring 1930. Givet det norska ursprunget kan man p\u00e5 motsvarande s\u00e4tt kanske ana att osthyveln f\u00f6rst etablerade sig i v\u00e4stra Sverige, men som alltid med nymodigheter skedde med s\u00e4kerhet ocks\u00e5 en spridning bland de h\u00f6gre klasserna. Den f\u00f6rsta tr\u00e4ffen p\u00e5 ordet \u201dosthyvel\u201d i digitaliserade svenska dagstidningar daterar sig till den 5 december 1926 och d\u00e5 figurerar osthyveln i en annons fr\u00e5n NK i Stockholm. Antalet tr\u00e4ffar \u00e4r ett f\u00e5tal per \u00e5r fram till 1953 och 1954 d\u00e5 antalet tr\u00e4ffat m\u00e5ngdubblas om \u00e4n alltj\u00e4mt till modesta niv\u00e5er.<\/p>\n\n\n\n

Osten och osthyveln sl\u00e5r igenom tidigt 1950-tal<\/h2>\n\n\n\n

Visst \u00e5t man ost i Sverige p\u00e5 b\u00e5de 1920- och 1930-talen, men mejerin\u00e4ringen var fram till kohandeln 1932 alltj\u00e4mt helt inst\u00e4lld p\u00e5 att sm\u00f6r var huvudprodukten och sm\u00f6ret skulle exporteras till England. Osten spelade en sekund\u00e4r roll. Fr\u00e5n mitten av 1930-talet \u00e4ndrades detta till att mejeriernas fokus ist\u00e4llet blev att f\u00e5 avs\u00e4ttning nationellt f\u00f6r sina produkter i takt med att det svenska jordbruket b\u00f6rjade skyddas mot internationell konkurrens och med en bibeh\u00e5llen sm\u00f6rtillverkning l\u00e5g expansionsm\u00f6jligheten framf\u00f6rallt i ost. Under andra v\u00e4rldskriget ransonerades ost fr\u00e5n november 1940 och till juni 1946 med ett avbrott v\u00e5ren 1941. D\u00e4rtill f\u00f6rbj\u00f6ds mejerierna att tillverka ost med \u00f6ver 30 % fetthalt i torrsubstansen \u2013 en dramatisk inskr\u00e4nkning givet att 83 % av den svenska ostproduktionen \u00e5r 1937 utgjorts av helfet ost med minst 45 % fetthalt. Under kriget f\u00f6ll sm\u00f6rexporten till i princip noll. Detta uppv\u00e4gdes till viss del av att den inhemska efterfr\u00e5gan fick expandera, delvis p\u00e5 margarinets bekostnad. Mejeriernas produktion minskades f\u00f6r att fr\u00e5n 1942 \u00e5ter \u00f6ka. N\u00e4r ransoneringar och kris\u00e5r sedan var \u00f6ver var det osten och s\u00e4rskilt den helfeta osten som v\u00e4xte kraftigt. Ett tecken i tiden blev lanseringen 1952 av Boxholms gr\u00e4ddost framst\u00e4lld av mj\u00f6lkr\u00e5vara som ist\u00e4llet f\u00f6r att ber\u00f6vas en del mj\u00f6lkfett f\u00e5tt en skv\u00e4tt extra gr\u00e4dde sig tillsatt. Nu kunde man \u00e4ntligen ta igen f\u00f6r mj\u00f6lkfettsransoneringen under krigs\u00e5ren och vilken succ\u00e9 det sedan blev.<\/p>\n\n\n\n

3\/4-h\u00e5rda ostar designade f\u00f6r osthyveln<\/h2>\n\n\n\n

Det \u00e4r allts\u00e5 h\u00e4r n\u00e4r den helfeta och \u00f6verfeta h\u00e5rdosten verkligen v\u00e4xer till sig som osthyveln g\u00f6r sin entr\u00e9 p\u00e5 bred front i Sverige. Osten var stadd i stark utveckling och den utvecklingen skedde nu av allt att d\u00f6ma i symbios mellan ostm\u00e4stare och osthyvel. Visst g\u00e5r det att hyvla en V\u00e4sterbottensost, men helt l\u00e4tt \u00e4r det inte att g\u00f6ra det p\u00e5 ett snyggt s\u00e4tt. S\u00e5 \u00e4r ocks\u00e5 V\u00e4sterbottensosten av gammalt datum, uppfunnen \u00e5r 1872. F\u00f6rvisso \u00e4r ocks\u00e5 Herrg\u00e5rd och Svecia och Hush\u00e5llsost ostar med anor fr\u00e5n det sena 1700-talet respektive det sena 1800-talet och i den meningen allts\u00e5 f\u00f6r-osthyvelsostar, men kanske var de mer anpassningsbara till det nya redskapet och dess krav. Gr\u00e4ddosten och dess kusin Stureosten utvecklades med s\u00e4kerhet i symbios med osthyveln, liksom den senare tillkommande Grev\u00e9n. Den svenska ostkulturen \u00e4r f\u00f6rst och fr\u00e4mst en h\u00e5rdostkultur. Men ska man vara nogr\u00e4knad och se saken i ett st\u00f6rre perspektiv s\u00e5 brukar man med h\u00e5rdost avse ostar s\u00e5som Parmaggio Reggiano eller Manchego n\u00e4r man talar om h\u00e5rdost. Dessa kan sedan kontrasteras med ostar s\u00e5som Cheddar, Gouda, Havarti eller Gruy\u00e8re som brukar karakt\u00e4riseras som halvh\u00e5rda. Merparten av de svenska h\u00e5rdostarna i sina klassiska utf\u00f6randen har en h\u00e5rdhet som ligger n\u00e5gonstans mittemellan dessa och brukar bland svenska industrimejerister d\u00e4rf\u00f6r s\u00e4gas vara \u00be-h\u00e5rda. Detta g\u00e4ller m\u00e5h\u00e4nda inte en riktigt ung Hush\u00e5llsost eller n\u00e5gra av de mest sladdriga nya ostsorterna och kanske inte heller en l\u00e5nglagrad V\u00e4sterbottensost eller n\u00e5gon annan l\u00e5nglagring heller. Men d\u00e4remellan finns de som \u00e4r unika f\u00f6r oss \u2013 och som l\u00e4mpar sig alldeles s\u00e4rskilt v\u00e4l att hyvla en skiva av.<\/p>\n\n\n\n

Sn\u00e5lhyveln\/Sn\u00e5lskrapan<\/h2>\n\n\n\n

Hur man gjorde innan osthyveln? Tja, det berodde s\u00e5 klart p\u00e5 vilken slags ost det handlade om och s\u00e4kert ocks\u00e5 p\u00e5 var och n\u00e4r den skulle f\u00f6rt\u00e4ras. 1800-talets Aptitost i s\u00f6dra Sverige och d\u00e5tidens s\u00e5v\u00e4l som nutidens Kaffeost i norra Sverige br\u00f6ts i bitar och \u00e5ts som den var eller lades i het buljong eller kaffe f\u00f6r att sedan f\u00f6rt\u00e4ras. Andra g\u00e5nger anv\u00e4ndes kniven f\u00f6r att sk\u00e4ra skivor eller kuber av osten. Min egen morfar anv\u00e4nde inte osthyvel utan tog med sj\u00e4lvklarhet fram en k\u00f6kskniv n\u00e4r ost skulle f\u00f6rt\u00e4ras. Skivorna blev lite tjockare \u2013 och det var just det som var meningen. I ett upprop p\u00e5 Facebook h\u00e4rom\u00e5ret bad jag v\u00e4nner att fr\u00e5ga sina \u00e4ldsta sl\u00e4ktingar om de mindes tiden f\u00f6re osthyveln och visst gjorde m\u00e5nga de. \u201dSn\u00e5lhyvel\u201d och \u201dsn\u00e5lskrapa\u201d var flitigt \u00e5terkommande ben\u00e4mningar p\u00e5 den illa sedda nymodigheten som drastiskt minskade m\u00f6jligheterna att njuta av en tjock skiva ost. Men m\u00f6jligheten att sk\u00e4ra flera skivor och l\u00e4gga p\u00e5 varandra fanns ju s\u00e5 klart alltid, som RiksOsts annons f\u00f6r Drabantost fr\u00e5n 1970-talet visar.<\/p>\n\n\n\n

\"\"<\/figure>\n\n\n\n

<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"

Finns det n\u00e5got svenskare \u00e4n en limpsm\u00f6rg\u00e5s med sm\u00f6r och n\u00e5gra ostskivor p\u00e5? Knappast! Men hur l\u00e4nge har vi svenskar faktiskt kunnat njuta av denna sinnebild av det svenska? Tja, svaret \u00e4r omkring 75 \u00e5r och det torde \u00f6verraska m\u00e5nga. Den s\u00f6ta limpan i sig \u00e4r ett resultat av f\u00f6rsta v\u00e4rldskrigets kristid d\u00e5 sirap gav … Continue reading “Osthyveln fyller 100 \u00e5r 2025”<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":1,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"footnotes":""},"class_list":["post-188","page","type-page","status-publish","hentry"],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/188","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/users\/1"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fcomments&post=188"}],"version-history":[{"count":3,"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/188\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":211,"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=\/wp\/v2\/pages\/188\/revisions\/211"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/ostmanifest.se\/index.php?rest_route=%2Fwp%2Fv2%2Fmedia&parent=188"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}